onsdag 20 februari 2013

Sjukdom

Vid det här laget vet nog alla som följer min blogg att hela familjen drabbats av den hemska, riktigt fruktansvärda kräksjukan/maginfluensan.

Det började för Liam natten till i söndags och det var ingen tvekan om vad han åkt på. Då hade vi såklart fortfarande hopp om att få klara oss resten av familjen. Hela söndagen gick och Liam blev bättre och kunde börja dricka och äta lite smått, och vi andra var fortfarande friska.
Men i måndags var det kört. Det räckte med att jag på morgonen hade duschat, sen var jag helt slut i kroppen, var yr och illamående och förstod inte först vad det berodde på. Det var så pass att jag behövde lägga mig och då kröp sig även magknip på sakta med säkert. Då ringde däremot klockorna om vad jag säkerligen inom ganska kort tid skulle få roa mig med. Bara det gav mig smått panik. Riktigt dålig var jag. Sen tog det bara till kvällen innan det var dags för Tyra. Även om vi då fick turas om att sitta med henne inne på toaletten i flera timmar så gick hennes över ganska så fort ändå. Bortsett från att hon under gårdagen inte kunde äta och drick helt som vanligt, och under kvällen åkte på feber också. Och så var det då Stefan kvar. Han började känna sig dålig under förmiddagen igår och till slut slog det ju till även för honom. Då var det bara till att rycka upp sig för min del, trots att jag fortfarande helst var sängliggandes. Men vad gör man?! Någon måste ta hand om barnen, all tvätt och även städ som måste göras med tanke på alla bakterier. Som tur var kände jag mig ändå bättre och det funkade utan att jag tuppade av. Jag fick ta det lite pö om pö. Och tvättmaskinen klarar sig ju själv i nån timma åt gången.

Liam är ju helt frisk nu sen i måndags, Tyra är väl nästintill helt frisk nu, jag känner väl att jag behöver komma igång lite mer med både maten och drycken innan jag kommer känna mig helt frisk och Stefan är fortfarande rätt dålig.

Det var ju snart den här veckan det. Jag blir så jäkla less alltså!!
Jag som hade sett fram emot den här veckan med enbart självstudier. Att få bestämma lite mer själv över sin tid och pluggandet, men också att få återgå till det normala efter de två tidigare veckorna med sjukdom. Men icke! Känns som vi är förföljda av otur just nu, vad gäller sjukdomar i alla fall. Men efter det här nu så hoppas jag verkligen att det får vara över!! Jag orkar inte mer!!
Det tar tillräckligt på krafterna att vara gravid och sköta allt runtomkring som vanligt.

Idag fortsätter i alla fall tvättandet och städandet. Jag borde orka med lite mer städande idag hoppas jag. Om inget annat så får jag börja med alla de värsta ytorna, som tv-rumsbord och köksbord, tv-dosorna, handtag, skrivborden med datornerna och allt sånt, och så ska det fortsätta bytas i sängarna.

2 kommentarer:

  1. Fy, jag lider verkligen med er, vet hur hemskt det är när alla får det samtidigt... Tänker tillbaka på när vi fick det hela familjen, en liten isabellplutt som kröp omkring på golvet och en tvåårig alicia... Och sen två sängliggande föräldrar... Fy, näe, vi har haft turen att jag lyckats hålla mig frisk de senaste gångerna kräksjukan härjat i vår familj.
    Men det är bara att härda ut och städa ordentligt så kan ni andas ut sen, för många blir oftast immuna en period efter att man haft kräket.
    Tänker på er, kram.

    SvaraRadera
  2. Jag tror jag minns en gång då ni alla låg i eländet hela familjen.. Och med så små barn också, fy bubblan! Tyckte det var tillräckligt med en liten här nu, med tanke på ett det blir uppassning på ett helt annat sätt än en sjuåring som ändå kan känna av när det är på väg till största del.
    Skönt att du sluppit det de senaste gångerna. Sist för mig och Stefan var för cirka 7 år sen kom vi fram till, så nu kan man ju bara hoppas på att det får gå några år till nästa gång! Hoppas det börjar gå åt rätt håll för er snart med feber och allt!! Kram kram

    SvaraRadera