Helg, blandad med nytta & nöje...

I fredags morse var det kallt, riktigt kallt, helt plötsligt. Termometern i bilen visade -4 grader. Över lag är det fortfarande helt okej väder temperaturmässigt, runt 10 - 11 grader för det mesta, men helt plötsligt vissa morgnar så bara slår värsta kylan till och då står man där "Jaha, vad ska vi ta på barnen nu då när de ska till skolan och dagis?!". Vad dåligt förberedd man är egentligen, känns det som, som om man inte vet att kylan kommer runt den här tiden varje år. Eller kan komma då i alla fall. Så då visste vi vad vi hade att göra under helgen.. Leta i kartonger efter vinterkläder, för att se vad som redan finns, och vad som måste införskaffas. Letandet, som kan vara grymt trist, gick som tur var rätt fort. Vi hittade det mest nödvändiga, och som tur var, är något att ha storleksmässigt också. Så då återstod bara att köpa det som saknades, och att få köpa nytt är väl aldrig fy skam ;-) En del av det passade vi faktiskt på att köpa redan nu i helgen, trots att det inte är riktigt aktuellt än, för man måste ju passa på när det är rabatt i butikerna. KappAhl hade 25% på hela köpet under både fredagen och lördagen, och när vi ändå hade sett en jättefin overall, som skulle vara perfekt till Saga, så slog vi till. Även lite vantar och mössor, bland annat, fick det bli. Perfekt!

Overallen som jag tror kommer bli perfekt till Saga..

Med en matchande mössa till. Inte den snyggaste mössan, men hon var grymt söt i den och den kommer nog väl till användning med tanke på hur vintrarna här uppe kan vara.

Vantar, även de matchande..

Och en matchande fuskpolo..

Det blev visst matchande alltihop, rosa i märket Kaxs. Det blir bra :-)

Då är det bara resten kvar att köpa sen, vinterskor och en ny vinterjacka till Liam lär det nog också bli skulle jag tro, då den förra är lite gränsfall i storleken. Och säkert lär man komma på fler saker än så. Känns ibland som att det aldrig tar slut med sånt som måste köpas.

Nog om ytterkläder! Och nog för att helgen bestod av en tripp till Storheden igår och en sväng på stan inne i Luleå idag för lite shopping, men lite annat har vi också hunnit med ;-)

Liam var på kalas igår hos en klasskompis, och det var tydligen  ett av de roligaste kalasen han varit på, då en trollkarl kom dit och hade en trolleriföreställning :-)

Under tiden som Liam var på kalas, såg vi till att Tyra och Saga fick ha lite extra mysigt de också, så vi åt på McDonald´s. 

Det är väl vad som skett över lag. Sen har vi bara myst framför teven om kvällarna allihopa och umgåtts. Så en helg blandat med nytta och nöje skulle man kunna säga!

Höjden av otur!

Vi har varit väldigt otursdrabbade den senaste tiden, eller de senaste månaderna egentligen. Det har väl varit några dagar på sin höjd som vi fått vara friska, sen har sjukdom tagit över åter igen. Och senast var det maginfluensan. Fy bubblan säger jag bara! Hellre tio förkylningar än nån hemsk maginfluensa som drabbar hela familjen och skapar flera dagars arbete med tvätt och städ. Nä, fy!!

En dag förra veckan, i måndags, hann vi njuta av att alla barnen var på skola och dagis och Stefan och jag kunde fokusera på våra studier igen. Men det hann bara bli kväll den där måndagen innan eländet startade. Först ut var Liam, och när vi då städar upp efter honom och hjälper honom så startar Saga. Och det lite komiska i det hela är att sekunden innan så hade Stefan sagt "Vi ska nog plocka bort alla mjukisdjur hos tjejerna också för säkerhets skull", men det hanns ju inte med. Men som tur var prickade alla barnen så rätt att mjukisdjuren klarade sig och bara nån enstaka snuttefilt fick sig en tvätt i 60 grader. Efter Liam och Saga var det rätt segt, man kände att man inte mådde bra, men det tog två dygn innan Tyra och jag startade, och sen sist ut var Stefan ungefär ett dygn efter oss. Så väldigt segt och långdraget som ni kan läsa. Vid sån här sjukdom håller man ju gärna alla familjemedlemmar hemma också, så länge smittorisken finns, och då tar det ännu mer sin tid innan man kan återgå till vardagen. Önskar bara att alla kunde tänka likadant, då skulle man ju minska risken för smitta en hel del. Så inte förrän nu i torsdags kunde barnen återgå till skola och dagis, över en vecka senare. 

Vi misstänker starkt att vi blev smittade på Leos Lekland. Bakterierna bara växer ju på såna ställen. Så nu kan man väl säga att det dröjer ett tag innan vi åker dit igen ;-)

Och så hoppas vi innerligt att vi får hålla oss friska nu ett bra tag!! Vi har väl gjort vårat för nåt år framöver nu tycker jag. 

När vi var sjuka nu så slog det både mig och Stefan.. Hur gör Familjen Annorlunda som kanske har 8 till 13 barn? Visst, de gör väl som alla andra, men tänk att ta sig igenom 10 barn som ska kräkas och vara dåliga i magen. Och tänk all tvätt som blir, och städningen. Ur den synpunkten räcker det gott och väl med tre barn! ;-)

Efterlängtad helg!

En helg då vi kunnat bege oss ut hela familjen och göra något tillsammans, utan att behöva ta hänsyn till att någon är sjuk, det var ett tag sen. Så en efterlängtad helg med andra ord!

Vi började helgen med att i fredags eftermiddag åka in till Piteå för att överraska Liam med ett besök hos frisören, vilket var mycket uppskattat :-) Även en kort sväng på stan blev det innan vi åter igen begav oss hem. Låter kanske lite knasigt knäppt, men det var en speciell känsla över just i fredags. En känsla från förr, när jag, min syster Mirielle och mamma kunde ha lite extra mys på fredagar. Då man verkligen kände att det var lite speciellt, det var extra mysigt och det var helg. Märker att det inte går att sätta ord på, men så otroligt mysig känsla att vara iväg med min familj och känna den känslan! <3
Fredagsmyset fortsatte sen hemma med pizza och "Pojken med guldbyxorna", från när en själv var liten, riktig nostalgi!

Lördagen var en riktig hemmadag, då vi bara gjorde vad som föll oss in, så inget särskilt hände. Men idag, då kunde vi äntligen överraska barnen med att åka till Leos Lekland, efter att ha behövt skjuta upp det under någon månads tid. Så överlyckliga barn var vad vi minst sagt hade :-)
En riktigt kul dag med massa bus med familjen och även Mirielle och Sverker!

Lilla fröken Saga kommer ikapp!

I tisdags var det dags för ett besök på BVC för lilla fröken Saga. Hon var då hemma från dagis på grund av förkylning, men feberfri och ändå så pass bra att jag kände att jag vågade åka med henne dit, och vi hade dessutom inte varit där sen i början av juni så det kändes viktigt att få komma dit.

Nog för att jag gissade på att hon skulle lagt på sig rätt bra i vikt sen sist, men det var över förväntan. Hon vägde i början av juni 7.835 g och hade nu gått upp till 9.140 g, riktigt bra! Och 75 cm lång är hon. 

Från det att Saga föddes och ett par månader där efter, var oron till och från ganska stor, just över hennes vikt. Vi var till och med på barnmottagningen ett par gånger för bland annat provtagningar, men inget avvikande hittades, vilket så klart var jätte skönt och fick oss att kunna andas ut en aning. Samtidigt som man ibland kunde vara väldigt orolig, så var jag emellanåt inte något vidare orolig alls. Hon åt för det mesta väldigt bra med mat, har alltid sett frisk ut, och jämt varit en nöjd och glad tjej. Så det vara bara till att försöka mata på så ofta hon ville ha något och ha i lite extra fett i maten. Sakta men säkert gick det framåt, och nu helt plötsligt har hon gått upp riktigt fint :-)

Så det har hänt en del över sommaren kan man säga! Och även om vår lillskrutta fortfarande är mindre i förhållande till andra 1 -åringar, så har HON gjort framsteg och hon följer sin EGEN kurva, som hon egentligen alltid gjort även om den ibland legat lite långt under snittet.

Heja Saga! <3

När paniken hinner slå till...

Allt som oftast flyter allt i vardagen på, och då syftar jag på sånt som vi tar för givet, som vi nästan är lite bortskämda med. Så som rinnande vatten, tvättmaskin, dusch och så vidare. När det däremot någon gång krånglar och man för tillfället inte kan göra som man är van vid, så stannar allt lätt upp. Det hände oss idag. Tack och lov blev det dock inget långvarigt!

Gick bort mot tvättstugan och såg hur det rann ut en massa vatten från tvättmaskinen ut över golvet, och som inte ville rinna tillbaka. Min kära man kom till undsättning och tog hand om eländet. Men det var totalstopp! Så det var bara till att avbryta tvättmaskinen och inte använda diskmaskinen heller, eftersom köket och tvättstugan ligger vägg i vägg och det är samma rör där emellan. Direkt började man tänka det värsta, som "Jaha, ska vi behöva ta hit en rörmokare nu?!". Fast det gör man ju inte i första taget, så vi kollade upp lite olika alternativ till vad man själv kan testa och införskaffade en speciell slang att fästa på högtryckstvätten, som man sen körde ner i avloppet och spolade med. Och det släppte! Det tog en liten stund, för det var ett rejält stopp, men sen så. Otroligt skönt! Så nu kan vi tvätta och diska som vanligt igen. Inte ens en hel dag utan tvättmaskin och diskmaskin, men tänk så fort paniken slår till och man hinner måla upp en bild av det värsta tänkbara. Ändå kan det gå nån dag ibland, som tvättmaskinen får vila, av ren lathet från min sida. Och när man faktiskt vill och behöver tvätta så ska det givetvis gå emot en, men så kan det vara ;-)

Åter till bloggandet och åter igen sjukstuga...

Och där var suget till att blogga tillbaka igen! Det är en riktig bergochdalbana med bloggandet för min del, men så får det väl vara. Skulle gissa på att suget kommit tillbaka, då jag tyckt det varit lite kul att kolla in andra bloggar på sistone, vilket jag inte annars gör. Har däremot en blogg som jag alltid följt, min bästa vän Madelene, som jag tyvärr inte bor i närheten av längre och då är det extra kul nu att lite grann få följa henne och hennes familj i vardagen. Önskar bara att man fortfarande hade haft möjlighet att få vara en del av den, då vi kunde träffas spontant många gånger och oftast inte göra nåt speciellt egentligen. Det behövdes inte. Vi trivdes bra bara vi fick träffas och prata i massor!

Och åter igen är det sjukstuga här hemma. Vattkopporna är nu ett minne blott och det är så himla skönt att ha det överstökat. Däremot har höstförkylningen hittat till oss, så för tillfället får Tyra och Saga hållas hemma från dagis. Fast Tyra är på bättringsväg och kan snart gå till dagis igen, värre är det för Saga som fortfarande är rätt så genomförkyld.
Ska bli skönt när vi förhoppningsvis får vara friska allihopa och vardagen kan flyta på som vanligt.

Nervositeten stiger

Har inte berättat om det innan, men mitt pluggande fick vänta i några veckor till av lite olika anledningar. Fast det har inte gjort något då jag bara fått mer tid på mig att ladda upp och jag ändå hoppar in i en klass som redan pluggat ett tag, så jag hamnar ändå inte efter på nåt vis.

Så nu på måndag börjar jag skolan, och det på riktigt den här gången ;-)
Och jag börjar faktiskt med att gå ut i praktik då, för att ta igen den praktiken som jag aldrig gjorde när jag var höggravid, för då läser ändå resten av klassen det teoretiska i den kursen som jag redan läst. Det ska ju för övrigt också bli spännande sen, efter mina fyra veckors praktik, att få se vilka det är som går i min klass.
Min praktik blir väl inte riktigt vad jag hade hoppats på. Jag kommer att vara inom hemtjänsten, i alla fall de två första veckorna i brist på andra platser, men håller tummarna för att jag de två resterande veckorna ska få vara på ett dagcenter för utvecklingsstörda. Det låter väldigt intressant och skulle nog också vara väldigt lärorikt.
Helt av allt hade jag velat vara på sjukhuset som jag hade fått vara om jag fortsatt min utbildning nere i Västervik, men det blir nog bra det här också skulle jag tro. Jag hoppas det i alla fall!

Nu hör jag ytterdörren, så nu kommer älsklingen hem och då kan helgen börja! En helg som antagligen kommer att flyga förbi som alla andra. Och den lär säkert innehålla en hel del nervositet skulle jag tro, inför måndag morgon då jag kl. 07.00 ska befinna mig på min praktikplats.

Ha en trevlig helg, för det ska jag ha! :-)

Nu jäklar!

Även att jag är duktig under veckorna och tänker på vad jag äter, så har jag varit lite för slarvig med träningen känner jag. Det är ju grymt skönt efter ett träningspass, när man verkligen känner hur man fått använda sig av alla de muskler man har gömda där inne nånstans, och som man knappt trodde man hade.
Så idag slår jag slag i saken och ska senare i eftermiddag träna. Och sen har jag tänkt att göra det så ofta som möjligt, så att det verkligen ger resultat också, och lite grann "skyndar på" min viktnedgång.
För jag har ju som jag sagt innan redan sen ett tag tillbaka börjat se och känna skillnad på min kropp, och nu är jag ändå inne på min sjätte vecka (om jag tänker rätt), så nu vill jag att det ska hända ännu mer!

Det svåra och lite jobbiga är ju att man inte kan styra och bestämma över vart man först börjar tappa fettet. Oftast börjar det väl inte där man helst själv skulle vilja. Däremot är det himla kul när man redan nu kan se en början till att få tillbaka de former som jag en gång i tiden hade, de där lite finare kurvorna och formerna ;-)

Så nu jäklar, nu ska jag kämpa på ännu hårdare!

Bio

Som ni säkert redan sett på fb så var Tyra och jag på bio igår. Tyras första biobesök dessutom, så det var väldigt speciellt och helt underbart att se hur fascinerad hon var över allt. Hur mörkt det blev i biosalongen när filmen började, att ljudet var högt och framförallt hur STOOOR duken var, som hon sa, hehe :-) Och hennes min när de stora "gardinerna" åkte åt sidan och bioduken kom fram, den är oslagbar!

Filmen  vi såg var "Bamse och Tjuvstaden", en perfekt film för Tyra, och som både hon och jag tyckte var bra :-)

Sen kan ni ju tänka er hur mycket hon hade att berätta för pappa, Liam, mormor och moster Mirielle om hur det var på bion, hur mörkt det var och hur stor duken var.. Och just det.. Att hon själv vill ha en sån duk här hemma, hehe ;-)

Älskade lilla unge! <3

Tiden springer iväg

Veckorna brukar gå fort, men den här veckan har gått fortare än vanligt tycker jag. Det har varit fullt upp precis hela dagarna med att tvätta, ta hand om disk, plocka och fixa. Sån där evighetsgöra som aldrig tar slut om man inte tillåter sig själv att blunda för det för en stund. Och i det här fallet har det varit extra mycket plocka och fixa, för än är vi ju inte helt i ordning här hemma, men det blir som sagt mer och mer som vi vill ha det.. Sakta men säkert ;-)

Härlig helg!

Som alltid så går helgerna på tok för fort. På fredagarna tänker man alltid "Så himla skönt med fredag, nu har vi en hel helg framför oss", men vips så har helgen passerat. Och då är det i alla fall ett stort plus om man kan blicka tillbaka och känna att den blev bra.

Stefan och Liam var iväg ett par timmar igår förmiddag för att kunna fylla på vårat vedförråd här hemma, och vi har också varit iväg hela familjen på lite shopping, men annars har vi bara umgåtts och haft det himla mysigt och trevligt tillsammans, och det är ju faktiskt det bästa av allt, att man får vara tillsammans <3
Och när man känner hur en själv och barnen njuter av att sitta samlade framför teven, med tända ljus, och pratar, skrattar och kliar varandras ryggar, och för att sen avsluta kvällen/natten med film och lite gott att äta och dricka med älsklingen i sovrummet, det är mys på hög nivå! <3

Nya familjemedlemmar

Äntligen fick då Liam och Tyra sina efterlängtade marsvin igår!

Längtan och spänningen efter att ha ett eget husdjur har varit stor och blivit ännu större sen det att de fick veta att de faktiskt skulle få egna marsvin. Vi har pratat mycket om det, och sen tog vi ju i rätt så god tid hit buren som vi fått av Mirielle och Sverker och pysslat med den och fått den i ordning inför marsvinens ankomst. Dagarna räknades ner och till slut timmarna lika så :-)

Då det ringde på dörren utbrast Tyra "Marsvinen!!!", så uppfödaren som hade tänkt att kolla så att hon kommit rätt förstod då att hon faktiskt hade gjort det, hehe :-)

Redan innan var det bestämt vem av barnen som skulle få vilket marsvin. Då det är mamma (som imorgon fyller 1 år) och dotter (på 9 veckor) så hade jag en tanke om vad som skulle bli bäst och som tur var så var det ändå vad barnen ville, så till vänster har vi Tyras marsvin (mamman) som nu heter Rapunzel och så har vi Liams lilla marsvin till höger som nu får heta Snurris :-)

Rapunzel har ett helt underbart temperament och är van att handskas av vuxna som barn och är nog van vid det mesta då hon varit med och farit runt på olika marsvinsutställningar dessutom.
Lillgrisen är hur mysig som helst hon också, men henne får vi själva forma och det ska bli jättekul att få se vem hon kommer att vara här framöver när vi handskats med henne en del :-)

Marsvin är speciella, vilket jag har tyckt sen det att jag i tonåren skaffade mitt första, så jag älskar att ha marsvin i hemmet igen!

Och vad gäller att skaffa husdjur till sina barn så finns det nog en hel del olika tankar och funderingar kring det. Jag kan själv vara skeptisk till sånt, beroende på hur situationen ser ut m.m.
Jag hade till exempel aldrig låtit barnen få nån hamster eller nåt annat litet burdjur som jag själv aldrig hade kunnat tänka mig att ta hand om ifall de skulle tröttna, för den smällen riskerar man faktiskt att ta, för barn kanske inte riktigt förstår att djuren kan leva i många år och att man alltid, oavsett, måste se till att de har det rent och fint, färskt vatten och mat och att de får kelas med.
Jag älskar marsvin, barnen är intresserade av just marsvin och jag skulle inte ha något emot att få ta över allt jobb med de ifall barnen skulle tröttna. Så klockrent med marsvin helt enkelt! ;-)

Duktiga jag!

Ja, jag tycker faktiskt att jag är väldigt duktig just nu! Är nu inne på fjärde veckan, då godis, läsk och såna sötsaker bara är tillåtet på lördagar. Och trots några riktigt jobbiga dagar, eller framför allt kvällar, då jag är van vid att "mysa" med nåt gott framför teven så har jag fixat det. Jag har bytt ut det riktigt onyttiga mot något nyttigare, som en kopp te och en kvällsmacka (grovt surdegsbröd) eller om sötsuget varit riktigt jobbigt så har det kunnat bli en liten tallrik med vaniljkvarg, hallon och kokosflingor. Men över lag har det gått över förväntan måste jag säga, och tror fortfarande på att det har med motivationen att göra, för utan den så går det ju inte. Och roligast av allt är att jag redan sen nån vecka tillbaka började känna skillnad och även se skillnad. Så när jag nu är inne på fjärde veckan se jag ju ännu större skillnad, och det är himla kul!
Det gör ju mig ännu mer taggad till att fortsätta för att få se ytterligare en förändring, så jag kör på med mina träningspass här titt som tätt också :-)

Däremot så har jag faktiskt inte ställt mig på vågen en enda gång sen det att jag började, men det har jag valt att inte göra, då jag är rädd att jag ska fokusera för mycket på kilona och kanske tappa motivationen ifall det skulle stå stilla ett tag, vilket det periodvis brukar göra när man går ner i vikt. Så när det sen hänt lite mer med min kropp så kommer jag att kliva upp på vågen och då lär jag ändå veta på ett ungefär vad jag tappat ;-)

Nytt utseende på bloggen

Kände att bloggen behövde uppdateras lite vad gäller utseendet. Dels hade jag bara bilder på två av barnen och sen så tröttnar man ju på designen efter ett tag och vill göra nåt nytt.
Det blev ju verkligen inget komplicerat, för när det kommer till såna grejer så är jag inte allt för haj på datorer ;-)
Men jag känner mig nöjd för tillfället, så det kommer nog att få se ut så här ett tag i alla fall :-)

Efter att ha lagt ner lite tid på detta nu under kvällen ska jag försöka väcka lillfis som sover så sött i sin vagn och ge henne lite välling innan vi drar oss in till sängen.

Åter till studentlivet

Jajamän, tidigare än vad jag själv trodde så återgår jag till skolbänken för att slutföra mina studier och bli färdig undersköterska. Känns lite konstigt måste jag säga, då jag är van vid att vara den som är hemma med barnen tills dess att de fyller 1 år och börjar dagis, men den här gången blir det lite annorlunda. Men det blir nog bra det med, även om jag är en hönsmamma och har svårt att släppa taget om mina små trollungar :-)

Allt gick däremot lite snabbare än vad jag räknat med. Bara för några dagar sen var jag hos en studievägledare och fick hjälp med att fylla i min ansökan och gick igenom det jag hittills gjort under utbildningen i Västervik. Sen fick jag till mig att det kunde ta ungefär 2 veckor innan jag får besked. Men bara någon dag senare ringde telefonen och nu är det klart att jag börjar redan på måndag nästa vecka, så himla kul! Och spännande och nästan lite småläskigt på ny ort och allt :-)

Fast jag tror att det kan bli himla bra, enligt den planen/det upplägget, som lärarna och studievägledaren har för mig hittills. Och för att jag ska bli klar med mina studier så snart som möjligt, då jag kommer att hoppa in i en klass som redan läst ett tag och då jag redan läst flera av kurserna, så kommer jag att skifta mellan att läsa reguljärt och på distans. Bara det blir ett spännande kapitel för sig att läsa på distans ;-)

Så här ska beställas kurslitteratur och införskaffas lite nya kollegieblock och sånt som är nödvändigt och kan tänkas behövas!

Ny livsstil

Jag vet inte hur många gånger tidigare som jag försökt gå ner i vikt, men efter max ett par veckor misslyckats. Antagligen har jag väl inte varit tillräckligt motiverad, jag vet inte. Men redan innan flytten, så bestämde jag och syrran att vi tillsammans skulle bli nyttiga, äta bra och träna. Så efter nyår var det hårda bud som gällde. Nu började vi inte från den första januari, men vi har nu varit duktiga i två veckor och så jäkla bra det känns. Har faktiskt inte känts så här bra nån gång innan och nu är jag verkligen motiverad, jag känner att jag tar det på allvar den här gången.
Nu jäklar ska det tappas kilon!!

Ännu roligare är det när man snabbt både ser och känner skillnad på kroppen. Och något som taggar mig ännu mer är när jag nu även kommit igång med träningen. Syrran och jag, men även Liam, Tyra, Sverker och mamma, körde Zumba tillsammans i vårt vardagsrum ikväll, hehe. Skitkul var det! Och så avslutade syrran och jag med lite styrketräning. Och det känns i magen redan nu vill jag lova, så lär ju vara alldeles underbart att kliva upp ur sängen imorgon, och dessutom köra ännu ett träningspass med syrran ;-)

Flytt upp till norr

Ganska precis ett år efter det att vi först testade att lägga ut vårat hus i Västervik till salu, så testade vi igen och fick napp på en gång. En person kom på visning och ville ha det på en gång. Detta betydde att vår tanke om att flytta upp till Luleå, för att komma nära och kära, faktiskt kunde bli verklighet.
När vi då hade chansen att bli av med radhuset i Västervik, så tog vi den. Från det att vi bestämt oss gick allt sen väldigt snabbt. Hon som köpte huset ville nämligen ha tillgång till det redan senast första december, så 28:e november såg vi till att lämna huset och därmed Västervik.
Ju närmare flytten vi kom så kändes allt mer overkligt, men samtidigt väldigt bra.
Flyttfirman kom och tömde vårat hus och vi satte oss i bilen och började vår långa resa på cirka 14 timmar upp till Luleå. Det var en lång resa, men med en natt på hotell för att orka med resan och att vi tog det lugnt utan stress så gick det bra.
Väl framme blev det ett par nätter hos syster och hennes Sverker, i väntan på att flyttlasset skulle nå vårat hus i Rosvik, som för övrigt tillhör Piteås kommun och ligger max 15 minuter med bil bort från kära syster.

Nu har vi bott här i snart 2 månader och allt faller mer och mer på plats, men än finns det att göra i huset för att det ska kännas mer som vårat och för att vi ska få det som vi vill, men vi är på god väg.
Och så otroligt skönt och kul det är med närheten till nära och kära! Vi kan umgås hur och när vi vill, och spontant dessutom!! Kan ju inte bli mycket bättre!!